|
14/7 2005
Allt väl med Järvsöfaks efter världsrekordet
Fenomenet Järvsöfaks gjorde det. I sin 123:e seger på 143 starter satte han ett svårslaget världsrekord då han travade 17,9/1640 m på Gävle i tisdags.
På Järvsöfaks vinstkonto finns nu 12,8 miljoner kronor. Han har vunnit allt som går att vinna och har världsrekord i antal raka segrar med 42 sedan han raderade ut tyske Bodyguard of Spain (38). Pricken över i:et är förstås det nyliga världsrekordet gällande hastighet också!
Inför loppet hade han utrustats med racerbalansen med stort R. Morten Hagen som är hovslagare på Leangen har ägnat sig åt att preparera Järvsöfaks hovar med något han kallar "Adidassulor" enligt travnet.se. Det handlar om plastade hovar med gummisulor fram. Barfota men ändå inte. Bak tävlade Faksen helt utan skor.
Hur mår världsrekordkungen efter loppet? -Han mår bara fint, som vanligt säger tränaren, uppfödaren och delägaren Jan-Olov Persson.
Hur laddar du Järvsöfaks inför ett sådant här speciellt lopp? - Han har förberetts som vanligt, det vill säga genom att gå intervaller dagen innan start. I övrigt inget märkvärdigt, berättar Jan-Olov.
Intervallerna dagen innan då, hur ser de ut? -Han får springa på så fort han kan i 2-300 meter i ett par intervaller. Så gör vi inför varje start så det var inget annorlunda denna gång.
Någon förändring gällande ufodringen? Nej, vi försöker nog mata så mycket som det går. Han äter hö, havre, och Edel Top.
Hade du testat balansen innan? Nja, lite grann dagen innan i intervallerna då.
När jag frågar om vilken puls Järvsöfaks brukar ligga på efter ett lopp så tycker Jan-Olov inte att det är så väsentligt. Han menar att han använder pulsmätaren för att hamna rätt i träningen. Hur tycker du att Järvsöfaks skiljer sig från dina övriga hästar? Han har mycket högre maxpuls ca 245, det är det högsta jag mätt upp hos ett kallblod och väsentligt högre än mina andra hästar och jag tror ju att de som har väldigt hög maxpuls också blir snabbare en bit, säger Jan-Olov. Järvsöfaks är inte bara otrolig på tävlingsbanan, han har mirakulöst återkommit efter att ha drabbats av den fruktade magåkomman Baron Gruff för snart ett år sedan. I januari 2000 fick han också en gaffelbandsskada som resulterade i fem månaders tävlingsuppehåll, vilket är mycket kort tid i "gaffelbandssammanhang". Prognosen bedöms ofta som dålig när det gäller gaffelbandsskador, särskilt på äldre hästar. Victory Tilly är ett exempel på en annan stjärna som skadats svårt och inte haft lika lätt att komma tillbaka som Järvsöfaks. Det är lätt att tro att ni upptäckte den skadan väldigt tidigt och att det rörde sig om liten skada eftersom uppehållet blev så kort. Hur var det egentligen med det där gaffelbandet? -Nej det var en ordentlig blödning i höjd med griffelbenshuvudet. Men han vilade aldrig? -Nja, det är klart han gick väl inte snabbjobb den första tiden direkt men han tränade hela tiden. Det är viktigt att hästarna läker under funktionell anpassning, menar Jan-Olov.
Järvsöfaks raderade nu Spikelds gamla världsrekord på 1.18,7 från år 2000 - med råge kan man säga. Törs du spekulera i hur länge det här rekordet kommer att stå sig? Det känns onekligen som länge! -Det är förstås väldigt svårt att göra det. Men om man ser till Faksens avkommor så har de ju faktiskt börjat bättre än vad han själv gjorde vid samma tidpunkt, säger Jan-Olov och låter nöjd i förhoppningen av att någon av Järvsöfaks söner ska ta över.
© Jenny Persson
Not. kring gaffelband: Gaffelbandet är ett kraftigt centimetertjockt ligament, en omvandlad muskel, som löper längs baksidan av hästens ben från knä-/hasregionen ned till hoven via en förgrening över kotan. Gaffelbandet agerar stötdämpande och skador uppstår oftast p g a snedtramp, sträckningar eller för kraftiga genomtramp. Risken för skador ökar med ålder då vävnaderna blir mer oelastiska. Riskerna är för skador är också större ju tröttare hästen blir och ju mer ospänstigt den därmed rör sig. Dåligt fäste anses också vara en riskfaktor för gaffelband. Se bild hos www.stallbredbyn.com
|